fredag 20 september 2013

Den närmar sig...




Inatt var det nog kallt, på morgonen var det 5 grader. Solen lyste på allt det fuktiga. Var tvungen att ta med kameran ut.



Miljoner av vattendroppar och ingen som gått i gräset än.




Sent sådda sockerärtor. Ska just till att blomma. Men hinner det bli ärtor också?



Jätteverbena tror jag den här heter. Frön kommer från en kruka jag såg på ett undanskymt ställe.

En av de sista squashblommorna -  blommar säkert förgäves.



En iris som lagt sig ner och är litet vacker fortfarande.

Kransen från igår går mot dystrare tider.



Men en del kämpar sig uppåt för att få litet sol på sig.




Utan tvekan - hösten är här.




torsdag 19 september 2013

Sensommarfärger



Skönt väder och härliga höstfärger. Det har hotats om frostnätter. Hu - i september. Går vi inte mot varmare tider?



Våra vänner i Skåne har odlat och fotograferat vackra pumpor, som man blir glad av att titta på. Det är dom som har så vackra höns också.





Litet sensommarfärger från min egen trädgård.





onsdag 18 september 2013

Fotblad bland annat



Ville bara visa utvecklingen av Fotblad sedan i våras.



I maj sticker bladen upp som fläckiga spjut ur jorden.

Namnet Fotblad på grund av dess form på bladen? Vem har sådan fötter?

Blomman är nästan litet äppelblomslik. Ofta gömmer den sig under ett blad, så den kan vara svår att upptäcka.

Och nu hänger frukten under bladen. De är fulla med svartröda kärnor och smakar litet sötaktigt. Hela växten är giftig utom att man tydligen kan äta de helt mogna frukterna. Det får faktiskt vara för min del.  

Fotblad trivs i skuggigt, litet fuktigt. Under mina rododenron växer mina. De är inte speciellt duktiga på att sprida sig.



Ville också berätta om mina Kapokträd. Jag har fyra stycken i litet olika höjder. Den högsta är i min längd. Någon blomma har det tyvärr inte blivit på någon av dem.


 Stammen är väldigt taggig. Användningsområdet för Kapok-träd, var förr, att man hade luddet som blir efter blomningen, till stoppning av kuddar med mera. Nu har man nog trädet mer som prydnadsträd, för blommorna lär vara vackra. Mina frön tog jag på Madeira och då var blomningen över.


Då var träden fulla av bomullsbollar. Luddet ramlade ner på marken. Jag tog hem litet ludd. Men det tog väldigt lång tid för mig att koppla ihop luddet med de växter jag fick fram. Bladen ser ju misstänkt lika ut det man inte får odla.

tisdag 17 september 2013

Här trivs jag!





Nu har jag plockat bort en hel del krukor och ställt in trädgårdsbordet. Inte för att vi suttit vid det i växthuset så många gånger, men vi sitter inte ute vid det längre heller.


I växthuset  trivs jag verkligen  och är där så gott som varje dag. Alltid finns det något att flytta eller plocka med. Nu har jag litet frösådda plantor av frön från Kreta och någon stickling som jag försöker hålla liv i.


Nu är det denna platsen jag intagit. Ute är det kallt och ruggigt. Men vid min symaskin syr jag så jag nästan blir för varm.

Vad syr jag då? Nästan bara barnkläder.





Detta är det senaste, men det produceras nytt hela tiden. Bilden ser litet rörig ut, men det är två klänningar sydda av olika tyger. Modellen såg jag uppe i Åre och ville testa eget. Tygerna är också Åre-tyger (JNY).





måndag 16 september 2013

Summering



Så här i slutet på sommaren, tänker man på vad som lyckats bra i trädgården. Och det som lyckats sämre.


Potatis: Eftersom vi köpte olika sorters sättpotatis hos en bonde i våras, blev det ingen plats för rödbetor, morötter och annat i trädgårdslandet.
Av de sorter vi köpte, var Svart karelsk bäst. Den har lila skal och vitt kött. De andra sorterna var ena sekunden hårda vid kokning och vid nästa sekund blev de mosiga. Jag vill själv bestämma när jag ska ha mos. Svart karelsk klarade sig däremot.
Nu finns bara fyra stånd kvar och sork/mullvad har redan börjat höstgräva. Det är nog mullvad, eftersom den låter potatisen vara.


Squash: I flera lådor lade jag kompostjord i våras. Kompostjord lär vara näringsfattig, men bra som jordförbättring. Jag tror dock att kompostjorden hade mycket näring. Det är som en urskog av blad och rankor flera meter utanför lådorna. Däremot inte så många squashfrukter.

Tomater: I växthuset är nu tomatplantorna som ger frukt, på upphällningen. Av alla olika sorter, var en gul godast. Nästa år blir det Lemon boy i flera krukor.

Gurkor: En period hade vi en jämn ström av slanggurkor, men nu blir det nog inte så mycket mer.

Physalis: Ger nu några bär varje dag, men inga mängder. Står också i växthuset.

Chili: Behöver aldrig mer sätta chili. Vi har för resten av vårt liv och kan säkert lämna efter oss också.

Paprika: En planta har gett fyra-fem  frukter.  Snygga ihop med luktärten!



Kryddor: Skördade, torkade och i burkar. Oregano, citronverbena och dill är de som vi uppskattar mest. Dill brukar inte lyckas, men i år har vi haft dillkronor till kräftkoken.


Äpplen: Transparent Blanche har gett massor av fina äpplen, mer än vi kunnat ta tillvara trots att vi gett bort. 
Aroma och "Ingrid Marie" (köptes som det, men är något annat), ser ut att kunna ge bra med frukt fast de inte mognat än.

Päron: Trädet har päronrost och inga päron. Rost kommer som svamp från kinesisk en, men det har vi ingen i närheten, så varför har trädet rost? Trädet kan klara sig några år och ge päron, men till slut ger det upp. Det får stå i år iallafall.

Plommon: Viktoria och en blå sort ramlar över oss i mängder just nu.


Klarbär: Det blev massor - till fåglarna. Själva fick vi inte ett enda. Bara för att vi inte var hemma den helgen, när det var kalas i trädet.

Nu har det blivit ännu ett träd - Hjärtnöten, ett slags valnöt - men det är bara några decimeter högt, så det får växa till sig.

Kiwi: Trots att vi har haft plantor i tolv år, har de aldrig blommat och därmed aldrig gett någon frukt. Man får ha tålamod.

Bananer: Av de två plantor som kommer från en Madeirabanan, är ingen av dem speciellt yppig. Den ena knappt vid liv. Så bananskörden lär vänta på sig.



Apelsiner: I vintras började trädet (eg. mer buske) blomma helt hysteriskt. Och sedan blev det ofantliga mängder med löss. Busken fick stå i duschen under en lång behandlingsperiod med dagliga såpbesprutningar, kalla duschar och hård beskärning. Så fort den kunde stå utomhus, fick den göra det. Och nu är den grön och frodig. Man ska aldrig ge upp.

Aronia: Bären plockade och ligger i frysen. Och häcken är klippt.


Björnbär: Mognar allteftersom och plockas varannan dag. 

Jordgubbar: Inte mycket. Fyra nya plantor köptes i våras. De skulle ha smak av ananas respektive hallon. Av dem blev det inte ett enda bär.

Vindruvor: Den gröna, söta, kärnfria sorten i växthuset är sedan länge uppäten. Dessutom växer några Madeiraplantor i växthuset, som förhoppningsvis ger frukt nästa år.
Den blå har mängder med klasar som börjar bli mörkare blå. Hoppas fåglarna och vi, kan dela någorlunda rättvist.

Mullbär: I våras lossnade trädet och vi skyllde på odjur under jorden. Men det har klarat sig skapligt och gett frukt.

Vinbär: Både svarta och röda har blivit litet lagom mycket. Fullt tillräckligt för oss.

Lingon: Jag fick med mig fina lingon från Höör, men nu börjar våra egna också lysa röda. Det är köpta trädgårdslingon, som ser ut och smakar som vanliga. De växer bland rododenronbuskarna.


Det var en ofantlig massa. Men nu när trädgårdssäsongen är så gott som slut, blir symaskinen och jag oskiljaktiga. Vi har tagit rätt många stygn/steg i den riktningen redan.



onsdag 11 september 2013

Höst i Höör




Åkte några dagar till Höör, där jag har min äldsta väninna. 
Hon är inte äldre än jag. Men hon är den väninna som jag haft längst. 
Vi har känt varann i drygt 55 år. 
Vi bodde båda på femte våningen i ett höghus i Malmö. Vi gick i samma klass och gick till skolan tillsammans varje dag. Vi lekte efter skolan varje dag. På somrarna skrev vi brev till varandra.

Vi träffade killar ihop, fast killarna delade vi aldrig på.
Vi utbildade oss, i typiska kvinnoyrken.
Sedan lämnade jag Malmö och efter några år även hon. Under alla år, har vi hållit brevkontakt. Vanliga pappersbrev med 3-4 ark i varje.
Och en gång varje sommar har vi försökt träffas





I år i hennes sommarstuga, som ligger vackert. Vi växte upp där tillsammans som barn och tonåringar.


Då sov vi i Lillstugan i våningssängar. Och det var mycket prat och fnitter. Tills hennes föräldrar bankade på dörren och sa att vi måste släcka och sova. Men det gick bra att prata och fnittra när ljuset var släckt också.

Numera sover vi i stora huset och....


.... vildsvin fanns precis utanför tomten. (google-bild, som tur är)

Hösten hade börjat komma. 




Vi tog långa hundpromenader i den vackra höstnaturen.







Tomten full av stora lingon.

Vi åt svamp varje dag, men det hade varit glest med kantarellerna på grund av för litet regn. Men litet kantareller och kantkremlor (en ny positiv bekantskap för mig) åt vi.



Och dasset, som vi målade som tonåringar, står kvar. Hon målade texten och jag blommorna.

Idag kom jag hem igen. Vi fortsätter med våra brev och ser fram emot träff nästa sommar igen.




söndag 8 september 2013

Höstlig helg i stugan



Den här helgen fick vi rå om dotter och dotterdotter. Vi åkte till sommarstugan.

Dottern hade massor av kantareller med sig, som blev kantarellsmörgåsar, som vi avnjöt i lusthuset. Det är annat det, än de svampar jag hittar. Kanske vackra, men bör nog inte hamna i stekpannan.


Maken och dotterdottern åkte ut och lade ut kräftburar - för sista gången i år?

Och kanske sista grillkvällen i sommar?


Imorse då kräftburarna skulle hämtas upp, blåste det och dimman låg tät. Skulle de hitta burarna? Skulle de hitta tillbaka till bryggan?

Jodå, de kom tillbaka och såg glada ut. Dimman hade också lättat.

I hinken låg de största - enligt dotterdottern var det hummervarning på en del - de mindre hade fått hoppa tillbaka i sjön. Visst ser det ut som de skulle behöva ett renlighetsbad?

Dottern fick sovmorgon, men ett obehagligt uppvaknande!


Solen kom snart fram och det glittrade fint i sjön....

....och lyste mellan granarna.


fredag 6 september 2013

När det inte blev som det var tänkt



I naturen passar allt ihop. Färger skär sig aldrig mot varandra.
Men ibland blir det litet annorlunda än vad man är van vid.


En blåklocka är det väl? Men med bara fyra uddar.

Och en med hela 9 uddar. Rysligt dåligt fotograferat också.





Och den här har 6 uddar.

Men 5 uddar är väl det vanligaste?


Digitalis med en annorlunda blomma. Ibland kan det bli en alldeles flat blomma.


Här har väl någon i naturen tyckt att det skulle vara så här, men inte vi.
Tyvärr har vi besök nu igen (de har terroriserat grannarna i sommar).  Men nu är det i trädgårdslandet de huserar.