torsdag 3 oktober 2013

Upp till toppen



Med kabinbana tog vi oss upp till toppen.

Höjden cirka 2200 m. Kebnekaise är 2104 m.


Vilka vyer. Man kände att man var högt uppe. Jag blir alltid döv då jag flyger. Även här blev jag halvdöv iallafall.

 
En hel del blommor fanns. Klöver, smörblomma, rölleka med flera. Samt lingon och blåbär. På bilden en ljusblå blomma, som jag inte vet namnet på. Jordtistel, Riddarsporre och som sagt blåbär.



Långt där nere låg husen.



En liten lila, som jag inte vet namnet på, ludna blåklockor, ljung och gentiana.

Vi gick ner. Det var bitvis brant och jag som är otränad, hade träningsvärk i flera dagar efter.


Vi hade strålande vackert väder, men litet snö fanns på några ställen.







En bit ner tog vi oss litet att äta och vilade benen en stund, för att sen fortsätta.


En vindpinad tall?


Vi fortsatte nerför, men sista biten tog vi kabinbanan gick till hotellet och satte vi oss i hotellets bubbelpool en stund, med utsikt över alptopparna.

Och så femrätters på det. Förrättsbuffe´, en soppa, fisk-eller kötträtt, ostbuffe´samt dessert. Kanske tur att vi inte stannade längre.

Nästa dag tog vi biltåg genom berget, istället för att köra runt.

Litet spännande. Man fick gå ur bilen och sitta i en vagn, medan bilen stod på annan vagn. Om det fanns en häst i hästkärran vet jag inte. Den fick iallafall inte sitta i tågkupe´.

Skulle vi komma ut på andra sidan? Det kommer i en fortsättning.



3 kommentarer:

  1. Vilka bilder!!!! Måste ha varit mäktigt att se de där alptopparna. Följde det med nya växter hem? Väntar på fortsättningen.

    SvaraRadera
  2. Så fantastiska bilder... vilka vyer! Vi var också uppe där på toppen... så långt man kom med kabinbanan - minns hur vi njöt av utsikten och att vi studerade korparnas flykt lite ovanifrån :) Jag glömde handväskan med pass och pengar i kabinen... och hjälp innan jag kunde förklara för vakten - min gamla skoltyska var som bortblåst och jag kunde för mitt liv inte komma ihåg vad handväska hette... men nu glömmer jag det aldrig heller :) - och jodå, väskan som var på nerväg togs om hand och fick åka egen korg upp igen.
    Bussresan till Venedig - har för mig att vi satt kvar i bussen på tåget genom tunneln...
    Oj så mycket minnen det dök upp!

    SvaraRadera
  3. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera