tisdag 26 januari 2016

Trånga mörka äventyr


Jag har bläddrat bland bilder och kom på något att skriva ett inlägg om. Det kanske kan vara semestertips till någon.
Jag är inte speciellt äventyrslysten. Blir inte lätt panikslagen heller. Men jag har gjort en del"äventyr", som jag kanske inte fattade att jag inte skulle gjort.

Vi börjar med det närmsta - och lindrigaste.



På Visingsö "ska" man åka remmalag. Två soffor med ryggen mot varandra körs med häst på en guidning runt ön. Det är mycket trevligt och ett bra sätt att se ön på.
Ett av stoppen är Kumlaby kyrka. Byggd på 1100-talet. Man "ska" klättra upp i kyrktornet, som är hur smalt som helst. Det går inte att ångra sig och klättra ner, för då trycker andra på nerifrån. Först när alla kommit ur den smala trappan, får man klättra ner igen. Varför gör man detta? Ja, varför. Jag gör inte om det iallafall.




Ett annat spektakel finns på Rhodos, kallat Sju källor. Vattenledningsgångar, som man går i, efter varandra i en mörk 180 meter lång tunnel .Vattnet i tunneln når strax över fotknölarna. Som tur var, kände jag inget konstig i vattnet.
Man går i nästan mörker och lätt böjd. Som tur är behöver man inte gå samma väg tillbaka. Man kommer fram till en fin sjö och ett vattenfall.
Varför gör man detta? Man lär bli yngre på kuppen??!!Man kände sig rätt gammal efter att ha gått i mörkret lätt böjd.



Jag hittar inte mina egna bilder därifrån. Detta är Googles.

Ett annat turistmål finns på Capri utanför Italiens kust. Det kan jag trots allt rekommendera.
Då vi var där var vädret för blåsigt, så det gick inte att genomföra ett besök i den blå grottan i bussresans regi. Men i hamnen fanns en del båtar, som gärna tog en med på en tur till den Blå grottan.
Man åkte ut till grottöppningen i båt och där steg man i en mindre båt (typ eka). En båtförare parerade in båten i grottöppningen just då vågorna inte slog över grottöppningen. Man fick ligga platt på båtdurken för att öppningen var så liten.
Då man kom in i grottan så var det verkligen blått, blått, blått.  Det var fantastiskt.


Mina egna bilder hittar jag inte. Och dom jag hittade var med mig i bikini. Google har hjälpt mig.

En liknande turistattraktion finns i Thailand. Man åker en större båt till en grottöppning på ön Koh Muk. Där får man dock själv simma in. I tunneln in är det fullkomligt svart, för att tunneln går i vinkel.
Man har flytväst och man kan höra andra, men man ser inget. Som tur var kände jag inget slingrande i vattnet då heller. Någon  stötte emot klippväggarna och fick småskador, för det var ganska trångt.
Belöningen var en fin strand, som man bara kan nå på det sättet. Höga klippväggar omger stranden. Så uppifrån finns kanske en möjlighet att ta sig ner, men det vore inte enklare.
Sedan var man förstås tvungen att simma samma väg tillbaka. Nu har jag gjort det och tänker inte göra om det.





Skuru gata är en av Eksjös turistmagneter. Man vandrar i en rätt mörk ravin, som är bredare på vissa ställen. Då vi var där såg vi en orm och det är säkert ett bra ställe att bo på om man är orm.
Annars användes ravinen förr av rövare. 
Ravinen är ca 800 meter lång och ingår i en stig på ca 2 km. Som djupast är den 35 meter och bredden är från 7 till 24 meter. 





På Kreta finns en ravin, Samariaravinen, som många vandrat i. Även jag. Det var absolut ingen mörk upplevelse och inte speciellt trång heller.
Ravinen är ca 16 km och är från bredd 3 meter till 24 meter. Djupet är 300-600 meter.
1964 blev ravinen nationalpark. Namnet lär betyda Sankta Maria.
Men lång var den och ont i benen efter hade man. 
Under vandringens gång funderade jag på vad som skulle hända om någon blev sjuk.
Det fick bli åsneambulans i så fall.
Som belöning då man kom fram med sina trötta ben, var blått vatten och båtfärd tillbaka.
Absolut en upplevelse, som jag är glad att ha genomfört.

Bilderna är lånade av Google.

Det var ett inlägg på grund av att jag gick igenom litet bilder. Alltid kanske det lockar någon.

 

15 kommentarer:

  1. Ahhh, vilka äventyr! Ner under marken gillar jag inte, och inte med vatten i. Modigt av dig att göra det. Det är fascinerande vad man har gjort och varför. Kanhända att när man blivit lite mer vuxen så känns det inte lika angeläget längre, jag vet inte. Men dumma och märklig saker har man gjort. Det var roligt att få höra om dina äventyr! Spännande!
    Agneta kram

    SvaraRadera
  2. Du skriver verkligen med glimten i ögat. Inte visste jag att du var så äventyrlig av dig. Jag är väldigt tacksam att du berättar och visar bilder av alla äventyrsplatserna för en sak är säker....jag hade aldrig gett mig in på nåt sånt. Du är en mycket modig kvinna.

    SvaraRadera
  3. Vilka äventyrliga reseminnen :) Ja vissa reseupplevelser gör man inte om och vissa gör man gärna om. Men man måste ju prova, annars vet man ju inte :)
    Nej jag är nog ingen äventyrerska. Det längsta jag tänker mig i år är nog till Öland. :)
    Ha en fortsatt fin vecka !
    Kram

    SvaraRadera
  4. Du har varit med om många äventyr förstår jag! Min man och jag hade vår smekmånad på Capri, vi simmade in i blå grottan en kväll. Det skulle vi nog inte gjort visade det sig, för hajarna samlas där på kvällen på grund av det syrerika vattnet. Som tur är såg vi ingen haj, då hade jag nog dött av chocken:-)
    Kram Titti

    SvaraRadera
  5. Nu är ju inte jag så berest som du, men remmalag på Visingsö till Kumlaby kyrka och Skurugata är två mål jag besökt :) De andra verkar lite väl äventyrliga nu, men för en 20 år sedan kunde jag nog ha tänkt mig både det ena och det andra.
    Fina bilder!

    SvaraRadera
  6. Du kan vara lugn Britt... dina kommentarer har kommit fram - alla tre! Har ju kommentarsgranskningen på, så inte alla bara skriver av varandras svar :)

    SvaraRadera
  7. Jättekul inlägg! Har besökt en del av platserna, så de var intressanta att återse.
    Ibland undrar man vad man utsätter sig själv för?!?!

    SvaraRadera
  8. Vilka härliga minnen det är ju det man får med sig när man är med om trevliga upplevelser.Ha det gott/Margareta

    SvaraRadera
  9. Verkligen äventyr i min smak, men att guppa runt i mörker låter lite jobbigt.
    Vilket kul tema. Själv fastnade jag i en trång grottöppning en gång. Mannen fick dra mig loss.
    Allt gott
    Anette

    SvaraRadera
  10. Lustigt att man alltid gör såna saker när man är på resa - även jag. Vissa kan jag tänka mig att göra om och andra inte, absolut inte! T.ex. gå långa mörka tunnlar eller åka på supersmala slingrande vägar högt uppe i bergen utan minsta skyddsräcke, för att till slut nå en hänförande sandstrand eller utsikt. ;)
    Skuru gata lät intressant - den har jag aldrig hört talas om. Tack för tipsen!
    /Eva

    SvaraRadera
  11. Kul att se att det är några som verkligen gör såna där turistgalna saker! Har nämligen också gjort det i yngre dar!!
    Men...på vår semester i år är det bara bekvämlighet som gäller, inget annat tack!!!
    KRAM
    Susie

    SvaraRadera
  12. Vilka härliga bilder Skurugata ska jag absolut kolla upp till sommaren.
    Jodå, jag har hittat violdoft till tvål, har det på min "göra-lista-till-hösten".
    Ha en fin helg! Kram/Annelie

    SvaraRadera
  13. Skurugatan och Samariaravinen har jag båda gått i, gillar raviner och klyftor. Blev lite sugen på att se mina bilder därifrån nu ...

    SvaraRadera
  14. Mmm... kan känna känslan från egna strapatser :) Och undran - varför gör jag det här. Men jag tar tacksamt emot alla tipsen. För jag brukar vara nöjd när jag väl kommit ut på andra sidan.

    Ha det gott! Carina

    SvaraRadera
  15. Vilket ljus det är i den där grottan! Så fantastiskt. Den skulle jag vilja besöka :D

    Hoppas att din dag är lika solig som min!
    Solsken
    Linda

    SvaraRadera