Plötsligt börjar krukväxterna få massor av nya blad. De som sett ut som halvdöda pinnar förut.
I de små sålådorna spirar det sakta.
Tomat, chili och litet blommor i en enda röra som det ser ut. Jag som sådde i rader.
Skärmtaket över persikoträdet är påsatt. Det som gjorde så stor skillnad förra året, då bladen blev normala, efter att ha drabbats av krussjuka.
De små knopparna visar redan att de ska bli rosa.
Liksom de första blåsipporna. De har spridit sig. Första lilla tuvan kom från Blekinge för massor av år sedan. Den växte vid mammas sommarstuga. Den fick följa med till huset utanför Malmö. Och därefter till huset i Västergötland. Och nu växer den här. Det är myror som sprider fröna. Men det är jag som flyttat plantorna.
För ett par år sedan fick jag några lökar av snöklocka av våra vänner i Skåne. De har också spridit sig, till min glädje.
Jag fick också litet vintergäck och de har spridit sig ännu mer. Roligt.
I garaget syns nu vad som klarat vintern och vad som inte gjort det.
Båda kapokträden lever, fast översta delen av stammarna är det inget liv i.
Jag får kapa dem. Jag tänker på hur palmerna blev knäckta under tsunamin i Thailand. Men året efter fanns bladrosetter 1 - 2 meter över marken på alla palmerna. Så det blir nog så här också.
Om jag var tillräckligt modig skulle jag kunna låta den ena stå i växthuset över vintern.
En enda chili har överlevt. Men också flera passionsblommor, som aldrig blommat.
Det finns alltså mycket att se fram emot.