fredag 31 januari 2014

Kärlek - ett kärt fototema



Jag hade egentligen inte tänkt skriva något idag, men så såg jag att Kärlek skulle vara dagens tema. Då blev jag litet sugen att skriva litet ändå.


Förr ristade förälskade par in hjärtan och sina namn i barken på träd. Nu skriver de sitt namn på ett hänglås, som sätts upp på broar. Och så slängs nyckeln, som ett bevis för att kärleken ska hålla.


En stor hund som älskar sina små kompisar.

Kärlek även om den verkar taggig.


Ett av barnbarnen med en kärlekssymbol.

Egentligen skulle jag ju ha min man på bild här. Men jag tror inte han vill vara med på bild. I så fall får jag fråga först.

Men fler kärleksbilder hittar du nog hos Bland rosor och bladlöss, som har kommit på dagens tema.


.

onsdag 29 januari 2014

Vinterpyssel


Ute är det kallt, men här inne är det varmt och ombonat. Jag och symaskinen är innerliga och varma vänner.
Linda med Växthusliv har föreslagit bilder på sitt vinterpyssel. 
För mig var det inte svårt att välja. Men ska jag vara ärlig, är det inte bara ett vinterpyssel. Det är ett helårspyssel för mig.

Att gå in i en tygaffär gör mig jätteglad och jag tror knappt att jag gått ur en utan att ha handlat tyg.

Numera syr jag mest tröjor. Detta är de senaste.


Tänk så mycket gulligt tyg det finns.


Och ibland när jag inte har något lämpligt (tyg har jag annars i massor), så kan jag sy väskor eller grytlappar. Bara för att det är så roligt.









Gå in och titta hos Växthusliv, så hittar ni nog helt andra vinterpyssel.



måndag 27 januari 2014

Kamelian blommade visst inte - men det finns andra



Jag har varit några dagar i Malmö med min syster. Det var kolossalt kallt även där. Men en promenad i omgivningarna  blev det.



I Rönneholmsparken, som finns helt nära där jag växte upp och även gick i skolan intill, finns Rönneholms herrgård. Parken är inte så stor, men ganska mörk och just det här huset upplevde man som barn och även som vuxen, litet ödsligt och skrämmande. Jag har aldrig visst vad som fanns i huset. Men nu vet jag.
 Huset byggdes 1798 av rådman och borgmästaren Carl Magnus Nordlindh. När jag gick i skolan var det tillbommat och inte ett liv. Men det har tydligen använts som festlokal på 2000-talet. Men inhyser nu Malmös äldsta privatskola, Bladins skola.

Nu var parken full av råkor. Man fick nästan litet Fåglarna-rysning (Fåglarna var en Hitchock-film från 1963).
De var helt orädda, ända tills kameran kom fram. Råkor är riktigt stora fåglar och jag läste mig till att det är Skånes vanligaste fågel.
Det här blommande trädet växer också i Rönneholmsparken. Det blommade för fullt, men jag använde här en gammal bild.

Nappaträdet blommade. Men i dagens tidning läste jag att det gjorde inte Kameliaträdet, som skulle ha visning i lördags. Det har varit för kallt! Ny visning planeras om några veckor - om inte alla knopparna faller av.


Jag har sett trädet vid flera tillfällen förut och här är en bild från ett sådant tillfälle.

söndag 26 januari 2014

Ljusgult är veckans tema



I senaste laget - men här kommer mina ljusgula blombilder. Det är som vanligt Charlottas trädgård som föreslagit veckans färg. Snart måste väl färgerna ta slut.


Sälgens blommor måste väl räknas som rätt i färgen, liksom Bolmört, Rosellhibiscus, någon blombuske som jag inte kan namnet på samt en ros med frost i bladen.




Hos Charlotta med flera går det säkert att hitta många fler ljusgula blommor.



torsdag 23 januari 2014

Mitt bästa knep - ett fototema



Något bästa knep när det gäller odling har jag inte. Har tänkt så det knakar, men kommer inte på något.

Jag har ett sätt att förkultivera -  det är inte  min ide´, men det är bra. Jag har inte gjort några vetenskapliga undersökningar, men jag tror på det.

Man fyller halva krukan med vanlig krukjord, fyller på med ett par cm såjord, vattnar och trycker ner fröet. Man spar nog en omplantering tror jag. 
Jag har aldrig knypplat, men jag har ett gäng knyppelpinnar och en sådan trycker jag ner fröet med. Pinnen är bra till mycket vid såarbeten.





Den här buketten fick vi av våra vänner, då de var hos oss senast. Den är nu vissen, men blåbärsriset i den finns kvar.



Och nu är blåbären på väg! Så ett annat tips är - plocka blåbärsris och sätt i vatten. Sedan är det bara att vänta.



Fler tips hittar du hos Linda med Växthusliv.


onsdag 22 januari 2014

Har räven raskat över isen?





En fin vinterdag igår. Som gjord för att åka och titta till sommarstugan.

Allt såg bra ut. Massor av spår runt huset. Rådjur, hare, räv (?), älg samt sorkhögar. Men det är ju deras skog. Inomhus hade vi också spår, för första gången i stugan. Möss. Men dem tar vi ett samtal med senare i vår.


 

 Här verkar räven (eller någon annan) tänkt raska över isen.















På hemvägen tittade vi på det isiga vattenfallet vid Huskvarna fabriksmuseum.









Huskvarna startade redan 1689 med vapentillverkning. Sedemera tillverkade de massor av annat också. Symaskiner, motorcyklar, mopeder, cyklar, motorsågar, motorer, vitvaror, gjutgods m.m.
Numera är det bara tillverkning av motorsågar (och gräsklippare tror jag) kvar.







Den gamla smedjan.


I museet kan man se mycket av det som funnits i hemmen och kanske finns i en del hem fortfarande.



Ett annat utflyktsmål, som är aktuellt om bara några dagar, är Kamelian på Strömsbergs gård.


Detta är min egen kamelia. Men kamelian på Strömsbergs gård är ett träd, som är planterat i jorden (vilket lär vara unikt i vår del av världen). Just denna kamelia är planterad 1908. Den har varit i privat ägo, men numera är det Tekniska kontoret som tagit över skötseln och även byggt ett större växthus över den. Kamelian beskärs nästan varje år och det är viktigt att den har cirka 10 grader. Namnet har den fått av apotekaren och forskningsresande Georg Josef Kamel från Tjeckien.

Det är visning lördag 25/1 kl 11 - 14. Samt torsdag 30/1 kl 17.30 - 20.00.

måndag 20 januari 2014

Min apel Charlotta



I förrgår skrev jag om min Charlottaapel, som doftar så gott.
Och kanske gjorde jag någon nyfiken på den. Jag kan berätta litet mer. Den heter Malus Coronaria "Charlottae" och kallas alltså Charlottaapel. Men även Violapel.



Blommorna är ljusrosa och litet dubbla och doftar alltså violpastiller. Efter kommer små gröna äpplen som inte har varit något att ha.


Jag har haft min i flera år och jag köpte den just för att den doftar viol.
Jag köpte den på Zetas i Stockholm och jag har för mig att den skulle kunna bli ca 2 m. Det har den alls inte blivit. Den når mig bara till midjan.
 Och när jag tänker efter, har den inte vuxit ett dugg. Den grönskar och blommar varje år. Och jag tycker inte den har fått någon dålig plats att växa på. Men växer gör den alltså inte.


Rådjuren och hararna har inte gjort några närmande vad jag kunnat se. Det enda som hände en gång, var att ett bisamhälle flög rakt in i trädet. De gav sig sedan iväg och de gjorde heller inte trädet någon skada. 


Det växer näva omkring stammen - det kanske bromsar växten. Till våren ska jag nog rensa och gödsla. För även om jag ville ha ett litet träd, hade det gärna kunnat få bli 1,5 m.

Vi har numera en liten damm i samma plantering. Även den är liten.




Jag har fått upp ögonen för att min apel kanske inte mår så bra, som den skulle kunna må. Det blir något jag får ta tag i vår.




lördag 18 januari 2014

Skärt



Veckans trädgårdsfärg är skärt.  Skillnaden mot rosa måste vara hårfin, om den ens finns. Jag tänker att skärt är litet ljusare och mer åt babyhållet. Och då finns det många blommor att välja på.

Akleja finns ju i de flesta färger.

Charlottaapel är ett litet prydnadsträd. Väldigt litet, hos mig. Det som är det bästa med den är doften. Blommorna doftar som violpastiller. Dessutom är blommorna söta.


Klockhyacint


Förgät mig ej


Höstanemon


Pelargon


Pion




Ros New Dawn


Stockros


Ännu mer skärt hittar du hos Charlottas trädgård.



fredag 17 januari 2014

Mina bästa frötips



Eftersom jag ofta plockar frön här och där, blir det växter som jag fått upp på det sättet, som jag visar. Mitt tips är alltså att plocka frön här och där - en spännande sport.


Spikklubba är en giftig växt, men vacker och har en fin doft. Frökapslarna är det som gett namnet åt växten. De klipper jag bort och har därför ingen bild på dem. Fröna tog jag på en skräptomt i Grekland. De som har böjelser för farliga saker, kan få fram hallucinogener ur växten. Jag tycker den är tillräckligt vacker som den är.


Underblomma är en växt som det finns frön att köpa på många ställen. Den finns i många färger. Fröna är lika svartpeppar. De här fröna tog jag i en trappa i Grekland.

Clitoria (eller Himmelsärt) finns bland annat hos Impecta. Det är en klängväxt och i Thailand, där jag plockat fröna, växer den som häckar. Linne´ var det som namngav blomman för dess utseende.



Detta är en petunialiknande blomma, som jag plockat frön från i Thailand, även den. Den växte i diken som en "skräpblomma". Här ger den också en hel del frökapslar. Den är 1-2 dm hög och bladen är inte alls lika petunians.

En Hibiscus, som ska föreställa blå (den är blåare i verkligheten), har jag fått upp från frön, som jag fått av min syster. Ett år gav hennes hibiscusar massor av frökapslar. Alla tog sig dock inte.

Detta är en Axlobelia, som det finns frön att köpa från till exempel Impecta. Denna hade dock självsått sig hos mig och det tog lång tid innan jag visste vad det var. Blommorna sitter i ax och är riktigt klart blå. Växten blir  ca knappt en meter. Nu självsår den sig och jag flyttar plantorna dit jag vill ha dem.


Bolmört är även det en giftig växt. Den finns i Sverige, men är då brunfläckig i svalget. Frön till denna tog jag i Grekland på en ödetomt, för jag tyckte att frökapslarna var så fina -  som prinsesskronor. Då visste jag inte vad det var och hur den såg ut. Nu har jag dock rensat bort den, då den inte bara ger hallucinationer, utan kan vara dödligt giftig.


Fotblad är sista växten jag valt. De fläckiga bladen sticker upp som spjut ur jorden tidigt på våren. Bladen är stora och fläckiga och tredelade (vet inte vems fötter de skulle likna). På ett av bladen kommer en stor vit blomma och frukten är röd och plommonstor. Ibland står det att man kan äta den och ibland att den är giftig. Jag har smakat litet och den är sötaktig. Frön fick jag av en tidigare granne. Det blir massor av frön, men den är inte så lätta att få att gro.


Det var många växter jag sått från frön och de är ändå bara ett urval. Men som sagt, samla frön och pröva. Det är kul.

Fler som har prövat att så frön hittar man hos Bland rosor och bladlöss.