torsdag 31 januari 2013

Man gläds så åt det lilla



Det där allra första, som är så litet så man knappt ser det. Men tittar man noga, så finns det hopp.


Alldeles intill huset och nästan med tak över, där finns dom.

Min julros, som jag är så nyfiken på, den står likadant.



Annat man kan se fram emot, är Syfestivalen i mitten på februari. Fast jag har bestämt mig för att inte åka. 
Syfestival i Malmö i mitten på mars. Kanske. Fast jag blev litet besviken sist.

Men Trädgårdsmässa i Stockholm i mitten på april, det blir det nog.

I helgen åker jag till Malmö och letar vårtecken.




tisdag 29 januari 2013

Tigerns år



Kina har ju år, som namngivs med djur. Det är tiger, häst, råtta osv.

1986 var det tigerns år och då köptes de här tigrarna. Det är egentligen inga leksaker, men hos oss användes de som husdjur till Masters of  the Universe (He-man, Sceletor och allt vad de hette). Tigrarna har hållit sig fina iallafall.


Då passar det alldeles utmärkt med ett djungeltyg JNY Design).




När jag gick i skolan, sparade man pengar i skolan. Och då fick man ett märke. Jag tror jag har resten av alfabetet också.

Detta är vår "lilla" tiger, som vi har i trädgården. Han är som en vakthund och ligger alltid på samma ställe. Ser inte speciellt farlig ut.



måndag 28 januari 2013

Isigt och vackert



Kan inte komma ihåg att jag varit för varmt klädd på länge. Men på ispromenaden var jag det.





Ser ut som någon hängt upp ett tyg i trädet. Undrar vad man kan sy av det?





Det här var bestämt en julgran.





Det blev fruktansvärt mycket is, men det var svårt att välja bilder.
Nästa inlägg kommer nog att bli varmare och mjukare.


lördag 26 januari 2013

Jag har sprungit Tjej-milen!



Smaka på de orden. 
Väldigt många har sprungit, men dock inte ALLA. Det är min största idrottsprestation - ja, den enda faktiskt.
Jag "tävlade" i samma lopp som Evy Palm. Men vi sprang inte i samma grupp. Medan jag stod och väntade i min klunga, hörde man i högtalaren att Evy Palm gått i mål.

Hur jag fick för mig att göra detta? Jag fick det i present.



Ett stort kuvert med denna texten.
Ett kuvert inuti.

För fyra personer Lördagen den 26 augusti.



Ytterligare ett kuvert inuti. Jag fattade fortfarande ingenting.




Ett kuvert till med denna texten. Fortfarande fattade jag inte.

Ytterligare ett kuvert. Nu fattade jag vad det handlade om. Men vad skulle vi göra där? Se på springande damer?

Nu äntligen fattade jag! Blev verkligen överraskad. Och jag överraskade kanske litet med att faktiskt göra det.



Hur kom jag nu på den där gamla upplevelsen?

Jo, i dagens tidning läste jag en liten notis, som jag tyckte var riktigt rolig. Och den visar att det inte är för sent att börja röra på sig.


Den brittiske  maratonlöparen Fauja Singh slutar.
Det hade inte varit någon nyhet om det inte varit för hans ålder - 101 år.
Hans sista lopp blir i Hongkong i februari, några veckor innan 102-årsdagen.
- Åldern börjar ta ut sin rätt, säger Singh. Men jag kommer att springa minst fyra timmar om dagen.
Den Indienfödde sikhen började springa när han var 89 år.



Så man ska kanske inte ge upp, bara för att man får litet ont i knäna. Jag har iallafall ett par väldigt fina skor, bättre än de jag hade på Tjej-milen en gång.


Nästan oanvända.

fredag 25 januari 2013

Åre - året runt




Åre -mest tänker man på skidåkning.
 Själv hade jag en superkort karriär på skidor, som är slut sedan länge. Det kan bero på att jag växt upp i Malmö.


Dottern har tagit bilden i Åre.

En annan fin vinterbild från Åre, som dottern också har tagit.




Men även sommartid är Åre vackert.
Sommaren är rätt kort, så blomningen är intensiv och inte så lång.



 Det finns mycket aktiviteter även under sommartid. 

Man kan kasta sig nerför Åreskutan på cykel! 
Man kan hänga i en lina och dingla femtio meter över marken! Och man kan sitta i en gummibåt i en fors.
 Allt detta är karriärer som jag inte ens påbörjat.
 Däremot har jag njutit av fiske med kastspö. Tillräckligt äventyrligt.





MEN! Nu vet jag, att det också finns en tygaffär i Åre - JNY Design - med mycket roliga tyger. Jag har köpt på mig ett lager.



Det här lantliga till exempel, då de små sköter djuren.




Och mer kommer!

onsdag 23 januari 2013

Positivt och negativt ibland växterna




Att dagarna är längre, är absolut positivt för växterna. Pelargonerna och även andra växter har fått små nya blad.

En vindruvsplanta som hittades på en skräptomt på Madeira, har börjat grönska.
12 stycken (och då har jag ändå gett bort några ) plantor av en näve kärnor, som jag fick av en man på Madeira. Han stod och plockade Körsbärsmyrten fått sitt träd. Det kanske kan bli en egen körsbärsmyrtendal.






Fikonen börjar grönska och EN liten frukt har kommit. Vi kommer inte att kunna frossa på fikon i år heller.


Nästan alla mina krukväxter bär med sig ett minne. Av en person eller en plats.  
En av dem har en litet rolig historia. Alltid då vi är ute och reser, tar jag med mig kärnor, frön och sticklingar. Och brukar ha dem i PET-flaskor i badrummet på boendet.
 I Thailand upptäckte jag då vi skulle åka hem, en planta som inte jag hade skaffat. Den stod i en mugg bland de andra
Måste vara en städerska som satt dit den på skoj. Tyvärr fick jag inte möjlighet att tacka eller få veta vad det var.
Bladen föll av innan vi kom hem, men jag planterade den pinnen som fanns kvar. Då började ett blad växa ut. Så har den stått i 1½ år. Och har fortfarande bara ett blad, men det är bättre än inget blad. 


 
Vad är negativt då? Jo, apelsinplantan som var så full av väldoftande blommor, blev också full av löss. Trots att den fick bo i duschen i flera veckor och blev duschad med kallt vatten flera ggr per dag, försvann inte lössen. Nu står den i garaget under plast. Och hoppas nog på en tidig vår, så den får komma ut och få frisk luft. Annars är nog inte framtiden så ljus för apelsinen. 


Två bananplantor hade jag. Den största sparade jag i garaget, med ljus. Den andra fick vara inne i ett fönster. Jag trodde att garaget skulle vara bäst, men den ser ut att ha mist livslusten.

 



Snart kan man börja så de första fröna och det blir roligt. Tills dess får man njuta av fint vinterväder, för det är det.

måndag 21 januari 2013

En turistmagnet?


Nej, det är den nog inte - Smedbyn.

Smedbyn i Huskvarna är gullig. Men det händer för litet där, för att man ska hitta dit och återkomma.


Karl XI beslutade 1689 om att man skulle tillverka vapen vid Huskvarnafallen. Hantverkarna, smederna, skulle förses med goda bostadsförhållanden.Därför byggdes i mitten på 1700-talet de låga husen inte långt från Vapenfabriken. Det blev Smedbyn.


Huskvarna hembygdsförening disponerar ett hus med två lägenheter som man kan titta i..

I det här rummet bodde 9 barn. Det måste väl vara annorlunda möblerat då, med sängar och madrasser högt och lågt.

I köket bodde föräldrarna. Lägenheterna har många produkter, som Huskvarna tillverkade förr.


I de andra gamla husen, finns konstgalleri, samt flera konsthantverkare.

Vid jul har man julmarknad i den lilla gatan mellan huslängorna. Men i övrigt är det inte så mycket aktivitet, vilket är synd.


Fabriksmuseet i närheten har nog mer besökare. Och det är absolut något att se. Allt man tillverkade där, förutom vapen. Grytor, symaskiner, köttkvarnar, spisar osv.






lördag 19 januari 2013

Kallt om händerna



Idag är det en sådan där gnistrande vinterdag. Jättekallt och en svag sol.
Försökte ta litet fina blommor i kylan.















Det var värt att frysa om fingrarna.

I rena farten blev det en tulpanbild från en vas inomhus.







fredag 18 januari 2013




Visst längtar man till våren och litet varmare väder.
Men jag skulle inte vilja vara utan årstiderna, som vi har i Sverige.

Idag har det varit en kall vacker vinterdag vid sommarstugan.





Utsikten över sjön - om än helt annorlunda än på sommaren. Lika vackert på vintern.
Ett alldeles färskt älgspår. Undrade var älgen var. För säkerhetsskull började jag sjunga högt. Det fick bli en bit ur Les Miserables, för det var vad jag kom på. Och det lät miserabelt, så någon älg eller annat djur visade sig inte.



onsdag 16 januari 2013

Pälsludd överallt.




Jag har sytt en väst av en pälstygbit jag hade kvar. Pälstyget är så kattungemjukt, ser ut och känns som riktig päls, av vilken sort vet jag inte. Kanske snöleopard eller lo.
Men vad det skräpar. Det finns pälsludd precis överallt. Så jag har bestämt att det blir nog ingen körsnär av mig. Det får vara slut på pälsar.











Vi har fått ny fin snö och det är vackert ute. Men så kallt att man behöver päls är det inte. Och hade det varit det, hade jag ändå inte haft någon.



Ser ut att kunna bli en vacker dag. Fast det bet ordentligt i kinderna under morgonpromenaden.



Även små hundar kan frysa och bli våta. Om de till exempel sitter i en cykelkorg.


Cykelkorgsväskan är sydd i galon och fodrad med fleece. Ett lock över kroppen med ursparning (där jag ritat prickar) för huvudet. Tampar att fästa väskan med i korgen samt knäppanardning för locket.