Den här visste nog vad som var på gång och försökte rymma.
Om Linne´inte var så förtjust i kräftor (eller om han inte tålde dem), så var nog Karl Axel Karlfeldt mer glad i dem. Han diktade:
Det dukas i lövsalens högvälvda rum
Och lyktorna lysa och kvällen är ljum.
Det susar i dillåkerns mäktiga kronor
Och kräftfaten rågas med romstinna honor.
De smakade alldeles perfekt. Mmm och slurp slurp.
![](//2.bp.blogspot.com/-ICCVxWg6A1I/UCpzt8IfvRI/AAAAAAAACtQ/J3HlBor-4tA/s640/DSC_7946.JPG) |
Dagen efter frukost med utsikt över sjön. |
|
|
|
![](//3.bp.blogspot.com/-vQWNbwcbhFU/UCp0BodKfcI/AAAAAAAACtY/qcfOvqoHLbs/s640/DSC_7948.JPG) |
Och solen som glittrar i vattnet, fast det framgår inte riktigt av bilden. |
|
|