torsdag 27 september 2012

Väskor, väskor, väskor...

Jag syr för fullt. Men jag har inget riktigt flyt. Under tiden, medan flytet rinner på, syr jag väskor.












Då kommer förstås frågan - vad ska jag ha alla väskor till? En del ger jag bort. Men resten kallar jag konstnärligt skapande.

Eftersom jag nog åker till Syfestivalen i Borås, tror jag att efter det kommer inspiration och sylust som i ett huj.



tisdag 25 september 2012

Jag har inte tid

Just nu syr jag och har egentligen inte alls tid att sitta vid datorn. Den äter tid.

Tar en och annan promenad också.


Det var så fint när man kom ut ur skogen. Bilden ger inte riktigt rättvisa åt hur det såg ut. 


Växthuset hinner jag med iallafall.


Spikklubban, som jag tycker är så vacker. Och doftar.


Det här är någon slags lilja, som jag inte vet vad den heter. Den växer utanför växthuset.






söndag 23 september 2012

I min knapplåda

Jag tycker mycket om knappar.
 Och det har jag gjort sedan jag var liten.
Hos mormor fick jag leka med alla hennes knappar. Jag strödde ut allihop på golvet.

Och eftersom hon var en så snäll mormor, lät hon mig hållas.




Då sybehörsaffären på min gata igen, slog igen, köpte jag så gott som hela knapplagret.
Sedan dess har jag inte saknat knappar. Och det lär finnas ett arv efter mig också.

Visst ser det mysigt ut! Knapparna till höger är av linne och helt platta. De kunde alltså manglas till och med.






Söta, men kanske inte alltid så användbara. Den sjätte vita knappen  från vänster, är sydd och kunde också manglas.




De här knapparna är väl ännu mer oanvändbara. Men man vet aldrig.





Om jag köper någon knapp nu, blir det sådan här plasttryckknappar, som man trycker fast med en tång.



Det här var den finaste knappen av alla hos mormor, tyckte jag. Och tiggde till mig den. Jag har aldrig sytt något så fint att den platsat. Den är i blått glas med litet guld på, så den passar väl inte var som helst.


Jag har ju inte flera dussin av alla knappar, så numera får de plats i en skrivbordslåda. Men en skatt är det. 
Knäppt eller hur?

lördag 22 september 2012

Hösten är här

Är det höstdagjämning imorgon? Så vemodigt det låter.

Många älskar hösten, för att luften kan vara hög och frisk. Man kan plocka bär och svamp. Och höstfärgerna är vackra.



Och visst kan det vara så.

Men det är nog ännu mer regn, blåst, kallt och mörkt. Låter rätt negativt alltihop.

Till och med klematisen har blivit blöt i pälsen.
På tal om pälsen. Sådan har jag inte, men det är dags att hänga undan sommarkläderna och ta fram varmare kläder.

Den här har nog inte lagt sommarkläderna frivilligt.


Även växterna dör snart. Men en annan gynnare verkar vara på frammarsch.     
............................


Jaha, den ville inte vara med på bild.
Jag får återkomma en annan dag. Egentligen är den så otäck så den borde inte visas. Och det är kanske det den känner.

Så är det nog, för när jag för över en blombukett (kanske en av de sista för i år?), så går det plötsligt bra.


Nu ville han vara med på bild, bara för att jag skrev så. Tekniken begriper man sig inte på. Namnet på snigeln är Pantersnigel. Och dom har jag 5-10 st av  i varje kruka. De äter också fast tydligen inte varandra.





onsdag 19 september 2012

Hot om frost till helgen

Hu, så otäckt det låter. Frost redan -  ända ner i Götaland.
Jag har inga dalior och växthuset ska väl stå pall ett tag till.
Men jag har tagit in mitt fikon och apelsinträd i uterummet.

Men sy kan man göra i alla väder.


Detta är det senaste jag sytt. Med tyg från Ohlssons tyg och mönster från Ottobre.



Nu har jag börjat sy något till mig själv. Det är mycket svårare. Då får man hålla tungan i rätt mun. Vad det blir, är för tidigt att uttala sig om.


Sista helgen i september är det syfestival i Borås. Klart jag är sugen på att åka dit. Inte för att jag behöver tyg. Men det skulle vara roligt att titta på overlockmaskiner. Visserligen har jag en, men vi är inte alltid sams.







måndag 17 september 2012

En gnutta Aneby

Vad tänker man på då man hör Aneby?

Själv tänker jag på THX och Anebyhus.

Den som grundade Aneby hette A P Andersson 1859 - 1931. Han planlade Aneby med breda gator och tomter, så att människor bodde bra. Han var en ansedd person. Man uttryckte det så " i tron på vår Herre och A P Andersson i Skärsjö" .
När han skulle begravas, var 6 km väg kantade med granris och portaler till kyrkan.

Hans barnbarn grundade Anebyhus.

Torget i Aneby


HAG:s är en industri som gör lekmaterial till lekplatser. Gungställningar och liknande.

PaperPak är en annan industri, som gör inkontinensprodukter. En av de större i Sverige.



THX då?



Elis Sandberg 1910 - 1989 framställde ett extrakt ur kalvbräss. Han menade att det hade effekt mot cancer, både att förebygga och att bota. Han hade många nöjda patienter.
Han fick dock aldrig sitt THX godkänt som läkemedel, trots att han kämpade med det hela livet. Kanske för att han inte var läkare, utan veterinär.  Det blev så småningom godkänt som naturläkemedel.
THX =thynusextrakt (thymus=bräss).



Hur många pyramider finns det i Sverige?

I Aneby finns en. Den är helt klädd i koppar. Och där är Malte Stjerngranath och hans familj begravd.


Malte Stjerngranath 1871 - 1960 var en driftig man. Som ung rymde han hemifrån en natt, för han var inte intresserad av att ta över gården. Han rymde till Amerika, för att där finna sig en rik hustru. Och det lyckades han med. Överhuvudtaget lyckades han bra i Amerika och umgicks med många inflytelserika personer. Bl a med presidenten Theodore Roosevelt. 
Malte Stjerngranath återvände 1911 till Sverige med sin familj. Han lär ha burit den amerikanska fanan vid OS i Stockholm 1912.

M Stjerngranath var mycket berest. Bl a var de i Egypten och där fick han sin ide, om att bli begravd i en pyramid. 
En sådan lät han bygga och 20 år efter blev han och familjen begravd där. Han önskade till och med ha telefon i pyramiden, men så blev det aldrig.



Malte Stjerngranath var också i Grekland och där fick han ide´n till ett konserthus i grekisk stil. Han ritade alltså ett konserthus och lät uppföra det i Aneby. För övrigt det tredje i Sverige (Stockholm och Göteborg var nog före). Konserhuset används fortfarande.



Malte Stjerngranath ville också att tåget skulle stanna precis där han bodde. 
Därför lät han bygga en järnvägsstation. Och när han dragit i nödbromsen tillräckligt många gånger, beslutade SJ att stanna på stationen. Stationen var kvar många år, men finns nu inte längre.



Det finns många sjöar i trakten kring Aneby. Bland annat den här.




Och vattenfall. Det här kallas Stalpet och är faktiskt det vattenfall i södra Sverige, som har högst fallhöjd - 18 meter.

 Jag bor inte i Aneby, men jag är ofta där.







söndag 16 september 2012

Nu vet jag!!!!

Jag har inte gjort något olagligt och jag slipper Hinseberg.

Min mystiska växt är ett Indiskt dunträd.





Så här pampigt ska det bli. Fröna tog jag på Madeira och nu kan jag ordna en liten alle´av dunträd i trädgården.



Men litet häxa är jag kanske iallafall.



fredag 14 september 2012

Växthusdrömmar

Först vill jag säja, att jag har redan ett växthus, som jag är nöjd med.
Det är ett växthus på 10 kvm och med kanalplastväggar och tak. Glas är vackrare, men jag har aldrig ångrat, att vi köpte i kanalplast.
Plasten isolerar en del, behöver ej skuggas och är inte så ömtålig.

Tidigare hade vi ett växthus på 5 kvm i några år. Jag tyckte det var för litet, men hellre ett på 5 kvm än inget alls.


Passionsblomma


Man kan ha en massa tillbehör till växthus. Automatisk luftning. Det innebär att fönsterluckorna har en mojäng, som öppnar fönstren, då det blir för varmt. Det sker genom en olja som utvidgas i värme.
Två sådan fönster, av de fyra som finns på huset, har vi. Och har bedömt att det räcker.

Tydligen finns det blå miniänglatrumpeter.


Man kan ha automatisk vattning med timer. Det har vi inte beroende på att jag tycker att det känns osäkert att ha vattenkranen öppen hela tiden. Annars är det naturligtvis bra. Man kan koppla automatisk gödning till vattningen.

Orkide Wanda


Och så kan man ha frostvakt som kopplas på om det blir under en viss temperatur. Det har vi inte heller. Det känns som det skulle kosta en hel del. Men hade ju inneburit att man kunnat övervintra fler växter där.

Auberginblomma.


Nu till drömmarna.


Visst ser det här pampigt ut! Skulle dock dominera för mycket hos oss. Vi bor ju inte i en herrgård. Men tänk...



För flera år sedan läste jag i en trädgårdstidning om en familj i norrland, som hade ett växthus på 150 kvm. I växthuset hade de ytterligare ett växthus, en pool, sittplatser och mängder med exotiska växter. Häftigt det också. Skulle också dominera för mycket på vår tomt.



Det här växthuset skulle inte heller passa till vårt hus. Men till vår sommarstuga, tror jag det skulle vara som klippt och skuret. Kanske inte så mycket som växthus, utan mer som mysrum. 
Huset såg vi 2011, då vi var på trädgårdsrunda i Ängelholmstrakten.



Drömmar kostar ingenting. Och jag har det ju bra som jag har det.



torsdag 13 september 2012

Bärplockning

Jag tycker det är ganska tråkigt att plocka bär.
Jag har inte ens plockat av lingonen, som jag har utanför dörren. Men det ska jag.
Lingonen är plantskolelingon, men de är samma storlek och smak, som skogslingon.



Tacka vet jag att plocka de här. Bara att klippa med saxen, så får man en hel klase.





Havtornsbuskarna är också skördade. Rätt snabbt gjort faktiskt. Det blev bara ett bär.


De här ser också rätt lättplockade ut. Det är Pepino, en frukt/grönsak, som smakar litet melon eller gurka.
Plantan beställde jag och trots att jag gjorde försök, att påverka leveransen, så kom den då vi var bortresta.
Men jag har ju en pålitlig kompis, som trots en del besvär lyckades hämta min leverans. Hon såg till att plantorna fick ljus, vatten och frisk luft. Jag får nog bjuda min kompis, så hon får se vad hon räddade.


Jag tycker att det varit väldigt litet fjärilar i år. Och nu på sensommaren, brukar man kunna se en del roliga larver. Men det har jag inte heller gjort.
Men igår såg jag den här och den är rejält stor.

Det är en Snabelsvärmare och larven är nästan 1 dm lång.



Nu tror jag att jag måste ut och plocka mina lingon.






tisdag 11 september 2012

Mina försöksodlingar

Jag kommer nästan alltid hem med frön, då jag varit ute och rest. Jag har egentligen inte speciellt dåligt samvete för det. Fröna kommer ju att ramla ändå och om jag fångar upp några, tar ingen skada. I botaniska trädgårdar håller jag dock fingrarna i styr.


Min bananplanta, som jag visat förut, har växt. Den kommer från ett frö, som fanns i en banan på Madeira. Jag har en mindre planta också. Nu funderar jag på hur jag ska vinterförvara den (har ett ouppvärmt växthus).



Mina Spikklubbor har jag visat förut. Nu blommar snart den här plantan. Ursprunget är ett frö från en skräptomt på Samos för mer än 10 år sedan. Varje år sätter jag nya plantor. De stora vita blomtrattarna sprider en fin doft i växthuset. Hur man gör med Spikklubba för att utvinna hallucinogener, vill jag inte veta. Jag nöjer mig så bra med blommorna.


Den här mystiska växten funderar jag fortfarande på, vad det kan vara. Jag är inte skyldig till olaglig sådd iallafall. Jag hoppas det kan bli blommor och att man då mer kan se vad det är.



Jag har flera Physalisplantor. De är uppdrivna fårn frö från köpta bär från mataffären. Det kan bli hur många som helst av bara ett bär. Under vintern står de i garaget eller i sommarstugan. Då blir starten litet bättre, än om man startar från frö varje år. Men det går det också.



På Madeira fick vi en näve av de här bären, av en man som stod och plockade. De heter Körsbärsmyrten och är ett träd. Men hos mig är det bara små plantor med bara blad - än.


Den här plantan har sitt ursprung i Thailand. På en marknad köpte jag en torr fröställning, som jag tror skulle användas till the. Fröna inuti sådde jag och så här ser blomman ut. Men vad den heter vet jag inte. Och the vågar jag mig inte på.

I flera år sökte jag frön till Sockerbeta, utan resultat. I år lyckades jag via min svåger, få tag i litet frön. Fröna som ligger brevid, är pelleterade med bl a näringsämnen. Vackert blåglänsande är de iallafall. Sockerbetan är söt ungefär som morot och palsternacka. God att äta som den är, men man skulle säkert kunna ugnssteka eller råriva den.
Och jag fattar fortfarande inte varför man inte säljer frön.
Stevia är ju en växt som nu börjar synas litet mer. Men sockerbetan har ju funnits i Sverige i urminnes tider.

Den här växten tog jag från från på Madeira (också). Den växte på skräptomter, men också på många murar. Mina plantor växer bra, men har inte börjat blomma. Jag har trott att det är en solanum-sort, men jag börjar bli osäker. Alltså, jag vet inte vad det är.
På skräptomter fick jag också med mig vindruvor, som jag har ett antal. Hur de ska klara vintern vet jag inte, men de växer bra nu.


Sista bilden är en Äkta kastanj. Jag hittade ett frö utanför en mur i Malmö, där en äkta kastanj stod. Fröet tog sig och i flera år stod den och växte i växthuset. Förra året, satte jag ut den i en rabatt under en buske. Nu har den blivit för stor, så igår fick den en egen plats i rabatten. Den kan ju bli ett träd, men jag är glad om den förblir den buske den är nu. Äkta kastanj är ätlig.