Egentligen tänkte jag inte skriva fler inlägg. Beroende på att fantasin sinat.
Men så idag, hittade jag Eva-Lotta i en garderob, i ett bedrövligt skick. Hon var värd ett inlägg.
Jag visste mycket väl att hon låg längst in på en hylla och hon hade en kraftig skallskada. Men inte en så här omfattande skada. I princip bara smul kvar.
Men döm om min förvåning - då jag vände på henne, "grät" hon. Hon hade en dosa inopererad som lät ma-ma (som dockan på julafton).
Eva-Lotta hade genomgått en del operationer. Av dockdoktorn Augusta Klo i Malmö. Förutom mammarösten, fick hon blundögon och en gång nya ben, då hon fick ordentliga benbrott.
Se på lilla livstycket. Det hette så och det var en kombination av linne och strumphållare, som alla barn hade då. Och strumpor med knapp.
Eva-Lotta fick jag då jag var två år. Tillsammans med en stor och välsydd garderob, som mina två mostrar hade sytt. Där fanns alla kläder man kunde önska.
Här är ett foto på Eva-Lotta som har bara några år på nacken. Innan hennes förfall. |
Så nu är Eva-Lottas liv förbi. Hon var ju ändå inte den typen av docka, barn leker med nu. Så tyvärr - nu ligger hon i soptunnan.
Detta är nog sista inlägget, för nu har jag funderat ett tag. Tack för en trevlig tid ihop. Britt