Tänk att efter först 20 år i sta´n, har vi besökt Tändsticksmuseet.
Tändsticksfabriken grundades 1845 av Johan E Lundström. 1847 flyttade fabriken till den plats som numera är museum. Då arbetade brodern Carl F Lundström också med fabriken.
Först tillverkades fosfortändstickan med gul o vit fosfor. Den kunde självantända och kunde tändas då man drog den mot skrovligt underlag.
Dessutom var det farligt för arbetarna att andas in fosforångorna. De fick skador i tänder och skelett.
1844 uppfann G E Pasch säkerhetsstickan, som hade röd fosfor istället för den vita. Den röda fosforn var ofarlig.
Bröderna Lundström utvecklade den och tillverkningen kom igång 1853. Och på Världsutställning 1855 blev den berömd.
Tändstickor gjordes (och görs) av aspträ. Det är poröst och sög upp paraffin bra, så stickorna brann länge. Man säjer "darra som ett asplöv". Då menade man att det berodde på att löven darrade av rädsla för att bli tändstickor och brinna upp. Det beror nog mer på att asplövets stjälk är litet smalare på ett ställe och därför skakar i vinden.
Besöket var intressant och det finns ännu mer att berätta. Man blev upplyst skulle man kunna säja.
Det finns ofta mycket att upptäck i sin närmiljö..
SvaraRaderaDet var ett upplysande inlägg. Det är kul att besöka gamla fabriker och annat där folk jobbat förr. Kul att se hr det gick till på dne tiden och få höra lite berättelser. Ha en skön helg.
SvaraRaderaSå roligt att ni åkte och tittade där. Visst är det mycket att se och lära sig där.
SvaraRadera"roliga" tändsticksaskar inhandlade vi när vi var där senast.
Må gott och var rädd om Dig.
kram och vink.
Ja, det ska bli skönt med semester...
SvaraRadera