Så blir det alltså ännu mer bilder från vår resa..
Nästa stopp på vägen, blev San Ciriaco. Ett ställe som låg mitt bland alla vingårdarna i Valpolicellaområdet i norra Italien.
Sharonträd fanns det litet här och var. Just detta stod i vårt boendes trädgård. Måtte inte vårt bli lika stort. Förutom det, växte det fikon, nerium, smultronträd, rosmarin och lavendel.
Här bodde vi också bra och mysigt. |
En del vingårdar fick besök. |
Olivodlingar fanns det också varvat med vingårdarna.. |
Det här verkade vara en rikbärande sorts chili. Den måste prövas nästa år. |
Det var inte långt till Verona, så vi var hos Julia en stund. Men att få en bild var inte lätt. Alla skulle tafsa på henne i ett. Inte konstigt att hon blivit blanksliten. |
Sharonträd skulle inte vara dumt att ha. Det är så gott. Är det nåt vidskepligt ihop med Juliastatyn eller folk tar på henne bara för att det är en "kändis"?
SvaraRaderaSå härliga bilder på en mysig väg och vackra frukter. Den vackra statyn av Julia måste ju passa bra på ett sådant ställe men visst kan man undra varför alla ska ta på henne det finns säkert en förklaring till det.Margareta
SvaraRaderaDet sägs betyda tur för olyckligt kära att nudda den Julia-staty som står i Verona. Närmare bestämt är det hennes vänstra bröst man ska beröra.
SvaraRaderaItalien är underbart, så mycket fint ni sett.
Ha det fint!
Vilken vacker och intressant omgivning du befinner dig i ! Jag är verkligen en älskare av detta land. Njuter med blicken när jag tittar på dina bilder och följer med spänning och nyfikenhet kommande reseberättelser. Tack för att du vill dela med dig av allt det vackra du upplever.
SvaraRaderaHa det riktigt skönt fortsättningsvis också !
Vad mycket kul och spännande n i har upplevt. Avundas er ordentligt!
SvaraRaderaJag har fortfarande inte plockat in resten av vindruvorna, fasar för vad jag ska göra med dom. Däremot så syltade jag in lite gröna tomater idag som har legat och väntat på att bli omhändertagna. NU ätnligen är dom klara och står för svalning i sina burkar. Jag får inte så mycket gjort.....
KRAM
Susie
Italien är underbart! Så mycket att se och njuta av. Sist jag var i Verona var i mitten av nittiotalet, då var det inte så många besökare hos Julia vad jag minns. Vi var nog ganska ensamma där, har jag för mig. Härliga bilder!
SvaraRaderaKram Titti
Det måste finnas många olyckligt kära... för visst är det så att Julia ska skänka just dem tur i kärlek... eller?
SvaraRaderaVi var på väg dit för många år sedan, men då min mormor avled i samma veva, så blev det inte av... inte då och inte senare, men kanske någon gång i framtiden :)
Många fina bilder - ser fram emot fortsättningen :)
Vilken härlig resa ni har varit på...kul att du visar oss bilder, det känns lite som att få följa med själv :)
SvaraRaderaHa en fin fredag!
Kram Titti