Porslinsminnen

Detta porslinet åt jag på då jag var liten.

Konstigt nog är det jag och min jämnåriga kusin Olle, som är avbildade på tallrikarna. Det var jag helt tvärsäker på. Nu har jag läst i botten att servisen hette LEK (Rörstrands), men det visste jag inte då.Till besticken hörde det säkert en sked också, men den har jag inte kvar.

Jag minns mycket tydligt måltider hos min mormor. Hon tog den stora brödkakan och höll den mot bröst/mage (ja, det gick liksom iett) och skar med en kniv mot sig. Jag såg aldrig att hon skar vid ett skärbräde. På brödet fick man ibland stekflott. Det låter nyttigt och gott!


Senare har jag helt andra porslinsminnen. Då jag sommarjobbade i en porslinsaffär. Den var stor och välsorterad och i flera plan. Ägarparet minns jag mycket tydligt. Frun var snäll, tyst och kuvad (tror jag).
Han var bullrig och skällde på allt och alla. Men ett visst mått av humor hade han. Han kom alltid farande vid minsta klirr. Då skrek han: "Detta är Dagmar och K-E Svenssons porslinsaffär och inte Dalby Stenkross." Men mer än så blev det inte.
Jag lärde mig mycket där och fick ett visst intresse för porslin.

En gång skulle vi bära ner en stor kartong med lampglas från vinden. Och vi lyckades tappa den i trappan, så den rutschade nerför trappan. Gissa vem som kom springande "detta är Dagmar o K-E Svenssons....." Och jag undrar om det inte påminde mer om Dalby Stenkross den gången.

Mot kunderna hade han inte mottot "kunden vet bäst". Nej, han argumenterade väldeliga och hans "kom inte och prata med mig om det, för jag föddes 1904 på en porslinstallrik". Han måste alltså ha varit ganska gammal då.

Koppar från då Mors dag firades första gången i Sverige.

Min dockservis från när jag var liten. Alla delarna hela. Ingen märkning på någon del.