Ödlor

Kan inte släppa temat kräldjur än.
Jag hade egentligen tänkt ta mig an en rabatt, men i det här vädret hade man väl känt sig som ett kräldjur, så det får anstå.

 
Ödlor har vi också en del vid sommarstugan. Så fina. Och så snabba.

Den här bor under bryggan och har små små ungar (3 cm cirka).

Detta är en annan, visst är den vacker? Och satt faktiskt still en liten stund. Den bor under trappan.

Det blev en bild till då den ändå poserade.

Detta är en kopparödla. Den har inga ben och ser därför ut som en orm.


Det finns tre arter av ödlor i Sverige. Den på bilderna är skogsödla. Den kan bli knappt 2 dm lång och bli knappt 10 år. Den föder iregel(?) levande ungar. Fiender är t ex ormar, igelkottar och näbbmöss.

Sandödla heter en annan art, som lever mer i sand (förstås). Den kan bli nästan 30 cm lång och kan bli uppåt 20 år. Och den lägger ägg (!). Fiender kan vara fåglar t ex.

Kopparödlan är som sagt ödla fast den ser ut som en orm. Den lär kunna bli uppåt 30 år och kan bli cirka 50 cm lång. Och den föder levande ungar i små säckar (något mittemellan alltså?). 

Åtminstone skogsödlan och kopparödlan kan släppa ifrån sig svansen då den blir hotad. Och då rör sig svansen en stund, så ödlan kan gömma sig. En ny svans växer så småningom ut.

Google fick hjälpa mig litet med ålder och hur de föder ungar till exempel.

Och visst finns det tyg med ödlor på.

Våra svenska ödlor är ofarliga. De här krabaterna måste väl också kallas ödlor. Som tur är finns de inte vid sommarstugan. Bara på tyg i mitt tygskåp.

Inte heller varaner har jag sett några, varken på tyg eller verkliga. Det är jag tacksam över för de är inte att leka med. Deras saliv innehåller en hoper bakterier. 

Eftersom det är blött ute, så blir det nog något sytt istället.