Jag har egentligen en hel del kusiner och ingen av dem träffar jag.
Tills häromdagen. En kusin från Stockholm hörde av sig. Hon skulle på kurs i vår stad och undrade om vi kunde ses en stund.
Hon valde att åka hem med ett senare tåg, så vi kunde ses.
Jätteroligt! Men skulle vi känna igen varandra? Skulle vi ha något att prata om?
Inga problem, något av det. Vi pratade oavbrutet i nästan tre timmar och skulle nog ha kunnat prata några timmar till. Om nutid, dåtid och våra släktband.
Jag minns mycket från min barndom. Men hon mindes nog ännu mer. Jätteroligt.
Hon hade med sig några kort. Här sitter hon och jag i en soffa. Jag är några år äldre. |
Av nån underlig anledning så är det alltid lätt att prata med människor man inte sett på länge om man haft bra kontakt tidigare. Jag har upptäckt det ett antal gånger.
SvaraRaderaNär min mormor och morfar levde samlades alla hos dem inklusive kusiner men när de gick bort upphörde kontakterna.
SvaraRaderaDitt trädgårdsland är så fantastiskt - och innebär förstås mycket arbete.
Såna spontana möten brukar ofta bli trevliga.
SvaraRaderaMissat nåt inlägg. Du är ju så flitig, men nu har jag läst ikapp. Mycket trevligt du får plats med i trädgårdslandet. Min erfarenhet vad det gäller dill är att den trivs bäst när den får fröså sig själv eller åtminstone växa lite här och där. Kastar ut en näve frö på hösten och ett par gånger under sommaren. Funkar utmärkt och upptar dessutom ingen egen plats.
Allt gott
Anette
Vad skoj. Man tar alldeles för lite tid för sin kusiner och andra släkt och vänner.
SvaraRaderaDet är så kul med en liten nostalgi stund.
Allt gott
Annika
Vad trevligt! Jag har inga syskon, men har fyra kusiner kvar (en har gått bort). Har väldigt mycket kontakt med två, de är mer som bröder än kusiner, och de andra två har jag kontakt med, men vi ses inte så ofta. För mej betyder släkten väldigt mycket.
SvaraRaderaSå trevligt med en träff så där kusiner emellan :)
SvaraRaderaJag har några kusiner, men ingen kontakt med dem...