Ändå kändes det nära. Son och sonhustru kom hem ett par dagar innan och själva skulle vi åka några dagar efter nyår.
Vi kom inte iväg på någon resa.
Vi hade försökt boka rum på en plats, där vi varit förut.
Några dagar efter flodvågen, kom ett mail om att de inte kunde ta emot gäster. Och de berättade att den och den personalen fanns kvar och den fanns inte... Rörande! Att skicka ett svarsmail i det kaos som det måste ha varit.
 |
| Vi har varit flera gånger i Thailand. vi älskar de långa öde stränderna. |
 |
| Ibland har det kommit en hjord med vattenbufflar utmed stranden. |
 |
| Djungeln med sin frodiga växtlighet. Här via kanot. |
 |
| Vi har bäst tyckt om att bo enkelt med ödlor som kilat ut och in. Till och med en varan i trädet utanför. |
 | ||||
Och maten! Och hur man kan laga så god mat av så mycket olika råvaror till så många i så små skjul!
|
Så vänliga människor och 
så mysiga ställen vi varit på. Detta var det ett helt program om i jul. En rofylld plats där det växte träd genom hela huset. Genom golvtiljorna växte bland annat ett slags gräs med blå blommor. Frön fick följa med hem och såddes varje sommar, men jag lyckades aldrig övervintra dem. Och nu är fröna slut och hela platsen borta.
Vi åkte tillbaka ett år senare, december 2005. Vi såg då stora skador, även om man försökt bygga upp det igen. Stora områden med palmer som var avbrutna. Båtar uppe på land och mycket varningsskyltar. Vi upplevde så mycket historier och så mycket tacksamhet för att vi kommit tillbaka.
Vi har varit några gånger senare också, men upplever att det byggts för mycket på de "orörda" stränder som vi tyckte om. Säkert finns det mycket fina öar som inte är så exploaterade , men jag känner inte någon riktig längtan efter att åka tillbaka. Senast vi var där var 2012 och då på ett helt annat ställe i Thailand.
Du skriver så fint och visar så många vackra bilder från Thailand. Vilken förödelse landet och befolkningen varit med om. Allt kan ändras på kort tid. Ha det bra
SvaraRaderaHej!
SvaraRaderaJag såg programmet om just Mais Quite zon och det var så rörande. Ingenting är sig likt. Helt otroligt att de tog sig tid att svara. Tänker ofta på detta och Estonia.
Jag har aldrig varit i Thailand men kanske en vacker dag.
Ha en skön kväll
Annika
Det var ohyggligt det som hände. Inget man kan skydda sig emot. Det verkar som det varningssystem man byggde upp inte fungerar längre.
SvaraRaderaSå fint skrivet! Jag läste det långa reportaget i DN och kunde inte hålla tårnarna tillbaka. Jag har inte varit i Thailand, eller ens åt det hållet - vi brukar åka västerut - men du är den första som får mig intresserad när du skriver om djungel, kanot och ödlor.
SvaraRaderaKram
//Linda
PS! Nu har jag tagit in min övervintringstomat från boden :)
Tänk att det gått så många år sedan den där hemska dagen...
SvaraRaderaSå fint du beskriver era besök där och vilka fina bilder. Jag har aldrig varit där... aldrig ens i tanken... och tror aldrig jag kommer dit heller...
Ha det gott!
Ja, tänk att det gått 10 år. Våra bästa vänners mellanflicka var där med sin fästman och hans familj och dom arbetar alla i räddningstjänsten här hemma och dom klarade sig fast dom var där det var som värst och dom slet som djur i oredan efteråt. Våra vänners dotter klarade det i flera år, men så var hon i Grekland och det kom en ganska stor våg på stranden där dom var och då fick hon fullständig panik och då liksom kom allt på en gång......man reagerar så olika.
SvaraRaderaAgneta kram
Så fina bilder..Ja fy det va hemskt det som hände o man hoppas ju att det aldrig kommer att hända igen. Jag har inte vart på Thailand..o inte kommer jag mej dit heller..men nu skall jag va hundvakt åt äldsta dotterns hund då hon åker den 20 jan..o skall va två veckor..Ha de gott..
SvaraRaderaTio år har gott fort. Jag känner ingen som drabbades direkt, men har ju upplevt det genom media.
SvaraRaderaHär drabbades vi av stormen Gudrun som också satte spår i mångas liv.
Vackra bilder.
Anette